Jag heter Niklas Emegård och har fått äran att vara triscores testpilot för Aktivitus tester och träningsprogram i Stockholm de närmaste sexton veckorna. Ni kommer kunna följa mig här på triscore.se och på min Instagram (pannlampspappan).

Jag är en vanlig 410559894_10153218088046029_2910891405256640179_n1-årig motionär som för tre år sedan (2012) råkade köpa en kolfibercykel för att köra Vätternrundan. Sen spårade det ur lite. Jag genomförde klassikern 2012 tillsammans med min dåvarande fru och började träna mer regelbundet.

Det ena ledde till det andra och 2014 genomförde jag Kalmar Ironman (11.46) och fastnade för triathlon. Min plan under 2015 är att rampa upp träningen till nästa nivå.
Varannan vecka är jag även ensamstående pappa till Tova 6 år och Albert 4 år och jag hoppas kunna dela med mig av hur jag och Aktivitus planerar att få ihop detta med ambitionerna ovan.

I fredags var det då dags för att genomföra fystesterna som ska ligga till grund för mitt träningsprogram. Det var med skräckblandad förväntan som jag begav mig med pendeltåget ut till Solna. Jag har gjort tester tidigare och jag vet att det inte är någon promenad i parken.

Väl på plats blev jag väl emottagen av Johan Hasselmark (ni vet han med hunden Arthur), jag fick byta om och vi satte oss ner och gick igenom mina förutsättningar utifrån ett formulär som jag fått mig mailat någon vecka innan.

Sen var det dags att sätta sig på cykeln för att hitta min första mjölksyretröskel. Det går till så att efter att man har värmt upp så ökar man belastningen på cykeln med 20 W per minut samtidigt som man tar ett blodprov och mäter hur mycket mjölksyra som finns i blodet. När mjölksyrenivån passerat ungefär 4,0 mmol/l anses man ha nått den kraft där man har sin mjölksyretröskel, eller FTP (Functional Treshold Power).

Efter detta test var det bara att byta skor och slänga sig upp på löpbandet, tur att man hade valt tridräkten som klädsel för dagen! Testet på bandet går till ungefär som på cykeln med den skillnaden att istället för att öka motståndet så ökar man farten varje minut.

Testerna avslutas med ett Vo2max test där man springer med andningsmask som mäter hur bra man är på syreupptagning samtidigt som bandets vinkel ökar med en procent per minut och man springer tills man når sin maxpuls. På Aktivitus kör de utan sele i taket vilket innebar att Johan avbröt testet när han tyckte att det började se ut som att jag skulle flyga av bandet. Själv tyckte jag nog att jag hade haft lite mer att ge men tydligen så börjar mätvärdena ändå plana ut vid en viss ansträngning så det finns ingen omedelbar nytta med att pressa ut det sista.

Hur gick det då? Vid genomgången efter testerna fick jag veta att jag har ett förvånansvärt högt Vo2max (64,4 ml/kg/min) med tanke på min ålder och mina träningsförutsättningar. Jag fick också veta att min löptröskel är betydligt högre än jag tror (3:55 min/km) och jag har egentligen ingen bra ursäkt för att jag inte har sprungit milen på Sub40 ännu.

Det var de bra nyheterna. Något som förvånade mig var dock att min cykeltröskel är väldigt medioker (3,15 W/kg) och med tanke på min någorlunda höga maxkapacitet så var även Johan lite förvånad. För mig är det här lite jobbigt att ta in eftersom jag normalt identifierar mig som “cyklist” och jag anser att det är det som jag kan bäst av de tre grenarna. Tydligen så har jag fel.

Men inget ont som inte har något gott med sig! Det här med cyklingen är ju alltså en tydligt identifierad förbättringspotential och det ska bli spännande att se om aktivitus träningsprogram och coachning kan hjälpa mig att höja kvalitén så mycket i min träning att vi kan se en tydlig förbättring på det området.

Häng med på min resa!

15 December 2014

Leave a Reply